You are visiting a website that is not intended for your region

The page or information you have requested is intended for an audience outside the United States. By continuing to browse you confirm that you are a non-US resident requesting access to this page or information. Switch to the US site. 

Denna webbplats använder cookies

Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Vill du veta mer om hur vi använder cookies och hur du kan hantera dem läs vår integritetspolicy.

Mobilitetsgalleriet

Mobilitetsgalleriet är ett klassificeringssystem med fem olika nivåer för funktionsmässig rörlighet, namngivna i bokstavsordning från A till E

Mobilitetsgalleriet™ är ett klassificeringssystem med olika nivåer för funktionsmässig rörlighet, från helt rörliga och självständiga vårdtagare till dem som är helt sängliggande, benämnda i bokstavsordning från Albert till Emma.

Med Mobilitetsgalleriet får du hjälp att utveckla en högre vårdstandard som baseras på insikten om – och kontroll av – kraven på och förutsättningarna för denna typ av vård liksom för vårdpersonalens välbefinnande. Val som rör vården är oftast baserade på bedömningar av vårdtagare och vi måste vara medvetna om att det inte finns något sådant som en typisk vårdtagare. För att kunna planera våra vårdtagares vård måste dessa val vara genomtänkta och väl avvägda. Med andra ord måste vården skräddarsys efter individen och det måste även finns någon typ av standardiserings- och klassificeringssystem.

De fem mobilitetssnivåerna är grunden för Mobilitetsgalleriet. Att stimulera mobilitet och i sista hand respektera passivitet är avgörande ur vårdkvalitetsperspektiv.

Bakgrundsinformation om Mobilitetsgalleriet
Läkare är medvetna om att en genomgripande funktionell bedömning av vårdtagare är central för att maximera deras fysiska och kognitiva funktioner och deras livskvalitet (Hawes et al, 1997), och det finns studier som ger empiriskt stöd för detta.

Genom att introducera bedömningssystemet Resident Assessment Instrument (RAI) förbättras resultatet för vårdtagare inom fyra avgörande områden: ADL-funktion, kognitiv funktion, urinkontinens och socialt engagemang (Phillips et al,1996).

Potentialen för vårdtagares förbättrade funktionsmässiga mobilitet bedömdes också öka. Utvecklingen av Arjos Mobilitetsgalleribaseras delvis på RAI-systemet (Knibbe et al, 1998), som senare validerades och togs med i ISO/TR 12296:2012.