Arjos guide för val av tryckavlastande underlag

​I de internationella riktlinjerna för god praxis SS2 föreslås användning av ett tryckavlastande underlag för hela kroppen som på lämpligt sätt anpassar sig efter individens kroppsviktsfördelning¹.​

​

Tryckavlastande underlag för bariatriska patienter bör ta hänsyn till både deras vikt och kroppsform och vara tillräckligt breda för att underlätta ompositionering och/eller självständig rörlighet i sängen.​

​

När en patient under längre perioder ligger eller sitter på en viss kroppsdel utan tryckomfördelning leder det till deformation av vävnader och i slutändan, om skadetrösklarna överskrids, vävnadsskador i form av tryckskada¹.​

​

Ompositionering och mobilisering är viktiga förebyggande åtgärder för att förekomsten av tryckskador ska minska. ​

​

De internationella riktlinjerna för god praxis R3 föreslår användning av specialutrustning som är utformad för att minska friktion och skjuvning vid ompositionering av personer². ​

​

Vårdpersonal kan även överväga manuella förflyttningstekniker och specialutrustning som är utformad för minimering av skjuvkrafter. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till, användning av friktionsreducerande tyger, mekaniska lyftenheter, förflyttningslakan och sängfunktioner som Turn Assist – där så är lämpligt för de individuella behoven.

​

​

I de internationella riktlinjernas om god praxis SS1 tydliggörs att det är god praxis för organisationer att ha tillgång till olika tryckavlastande underlag för hela kroppen som är lämpliga för det kliniska sammanhanget². ​

​

Anledningen är att personer som löper risk för tryckskador har olika kliniska behov, preferenser och vårdmål. Därför bör den enhet som tillhandahåller tryckavlastande underlag för hela kroppen säkerställa att det finns tillgång till olika sådana underlag med olika prestandaegenskaper och designfunktioner för att olika och varierande behov ska kunna tillgodoses².

​I de internationella riktlinjerna för god praxis SS1 tydliggörs att det är god praxis för organisationer att upprätthålla ett lager av, eller ha tillgång till, ett sortiment av tryckavlastande underlag för hela kroppen som är lämpliga för det kliniska sammanhanget¹.  ​

​

Detta beror på att personer som löper risk för tryckskador har olika kliniska behov, preferenser och vårdmål. Därför bör den enhet som tillhandahåller tryckminskande underlag för hela kroppen säkerställa att det finns tillgång till olika underlag för hela kroppen med olika prestandaegenskaper och designfunktioner så att individers olika och varierande behov ska kunna tillgodoses¹.​

Läkare är ansvariga för korrekt installation av enheten och detta kommer sannolikt att få konsekvenser för utbildningen, särskilt inom områden där:​

• Personalomsättningen är hög​
• Vårdmiljön är oövervakad, t.ex. vård i hemmet​
• Där patientens vårdtyngd kan avleda uppmärksamheten, t.ex. inom intensivvård​

Manuell justering: kan vara mest lämplig för patienter som är mindre sårbara för skada om enheten ställs in felaktigt.t.ex. patienter med lägre riskfaktorer, som kan göra vissa självständiga positionsförändringar.​

​

Automatisk justering: minskar risken för felaktiga inställningar eller uteblivna justeringar efter att patientens position har ändrats. De är utformade för att anpassa sig i realtid, optimera internt celltryck för att upprätthålla hög komfort och effektiv tryckomfördelning oavsett vikt eller patientpositionering. De kan anses vara mest lämpliga för sårbara patienter. ​

Målmedveten avlastning underlättar fullständig eliminering av tryck från specifika, sårbara områden av kroppen, såsom hälar, sakrum eller höfter.

​

Användning av integrerad sårventilsteknik på ett tryckavlastande underlag hjälper vårdpersonal att utföra detta genom att helt tömma individuella celler längs patientens hela kropp. Individuell celltömning kan utföras vid känsliga anatomiska områden som löper särskild risk för tryckskadaså att trycket kan avlastas så länge det är nödvändigt.

​

De internationella riktlinjerna för god praxis H1 föreslår att man höjer hälarna på personer som löper risk för tryckskada, så att hälarna inte kommer i kontakt med det tryckavlastande underlaget¹. Användning av avlastande sårventilsteknik underlättar eliminering av direkt tryck på detta känsliga anatomiska område.